Översikt över gödning i ett växtakvarium

Växter behöver ljus, luft och näring för att överleva och frodas. De som är nya inom hobbyn med växtakvarium fokuserar på de två första och tror att detta är ett av de mer avancerade koncept som de kan ta itu med senare. De undersöker olika typer av ljus och ljusstyrka och tillsätter koldioxid i akvariet, men de tar sällan reda på hur komplexa alla de näringsämnen är som deras akvarieväxter behöver, och chansen är stor att de gör det först när de redan har upplevt någon form av näringsbrist och akvariet är i fara. Det kan kännas som mycket att ta in, men det krävs bara sunt förnuft för att börja förstå det.

Låt oss börja med insikten att alla levande organismer behöver föda. Den här artikeln går sedan igenom vilka näringsämnen dina akvarieväxter behöver.

Växtgödsel kan generellt delas in i 2 kategorier: makro- och mikronäringsämnen.

Makronäringsämnen

Makronäringsämnen, även kallade N-P-K (kväve, fosfor, kalium), tas upp av vattenväxter i stora mängder. De kan jämföras med kolhydrater och protein i vår mat. De behövs för växternas tillväxt. Akvarieentusiaster bör tillföra dessa näringsämnen regelbundet, ungefär en timme innan belysningen tänds.

Mikronäringsämnen

Mikronäringsämnen för akvarier består av olika mineraler som växterna behöver i små mängder för specifika funktioner. Järn, kalcium, magnesium, bor och vissa andra spårämnen behövs faktiskt för att hålla växten frisk. Dessa spårämnen är på sätt och vis växtvärldens vitaminer och mineraler. Till skillnad från makronäringsämnena tillförs dessa näringsämnen bäst efter att belysningen har släckts.

Hur väljer man de bästa gödningsmedlen för akvarieväxter?

Den bästa gödningsprodukten bör bekräfta förekomsten av dessa ämnen och hur mycket av vart och ett som finns. Lita inte på ett märke som inte redovisar denna information. Precis som när man köper mat i mataffären behöver man veta vad produkten består av och hur mycket som har använts.

Kväve

Växter behöver gott om kväve. Det är den viktigaste näringen för alla vattenväxter. Kväve är avgörande för att producera ny tillväxt. Ett akvarium med tillräcklig kvävetillförsel visar sig genom klart gröna, friska blad och mycket snabbväxande växter. Kväve i form av nitrat, som är slutprodukten i kvävecykeln, bildas i ett friskt, väl inkört akvarium, så man måste noga överväga hur mycket kväve som bör tillföras akvariet. I ett tätt bestockat akvarium behövs sannolikt lite eller inget tillskott alls, eftersom kvävebrist då är osannolik. Det är därför de flesta flaskor med gödningsmedel för växtakvarier innehåller en mycket låg andel av detta ämne, eller inget alls.

Fosfor

Kväve och fosfor finns i det närmaste alltid i ett väl inkört akvarium. Detta tillförs i huvudsak genom fiskfodret som ges till akvariets djurliv. Fosfor är avgörande för växternas cellbildning och allmänna hälsa, men precis som med kväve måste man noga överväga om detta ämne ska tillföras i växtakvariet. Akvariet kommer ändå att innehålla det. Mörkgröna, förkrympta blad är ett tecken på att akvariet saknar detta näringsämne. En annan är låg tillväxttakt hos växterna.

Kalium

Kalium är avgörande för växternas förmåga att reglera vatten och vissa näringsämnen. Det är detta de flesta akvarieväxtgödselprodukter framför allt fokuserar på att tillföra, eftersom det normalt inte finns eller bildas i ett växtakvarium. Ett akvarium med tillräckligt med kalium och fosfor visar sig genom att växterna får mycket friska rötter. Vissa stjälkväxter kan till och med observeras skjuta rötter mitt på stjälken, långt från bottensubstratet. Till skillnad från kväve och fosfor har ett överskott av kalium i vattnet inte visat sig utlösa algtillväxt, men det orsakar definitivt andra problem. Gulnande eller brunfärgade bladkanter är ett tecken på kaliumbrist. Förkrympt tillväxt kan också observeras.

Järn

Av alla mikronäringsämnen är järn ett av de mest avgörande. Vissa företag går så långt att de säljer en separat flaska med extra järngödsel. Järn spelar en viktig roll i klorofyllsyntesen. Detta näringsämne ansvarar för de friska färgerna i ett växtakvarium och är oumbärligt i den holländska stilen av växtakvarier. Järn förekommer i många former. Den form som växterna kan tillgodogöra sig är Fe2, vanligen tillfört som järnsulfat. Växter behöver inte mycket av det, men de behöver det. Symptom på järnbrist är brist på pigment eller färg i nya blad, vilket ger dem ett gulaktigt utseende. Tydliga gröna bladnerver på bleka, gamla blad kan också observeras.

Kalcium och magnesium

Dessa ämnen gör vattnet hårt när de finns i det. De förekommer i regel i kranvatten, om inte det lokala kranvattnet är ovanligt mjukt, vilket är sällsynt. Som en praktisk åtgärd kan man helt enkelt övervaka vattnets TDS-värde (Total Dissolved Solids, totalt lösta ämnen). Om värdet blir för lågt är vattnet för mjukt och kalcium och magnesium måste definitivt tillföras som tillskott. Om TDS-värdet är för högt kan akvaristen behöva blanda i mjukt vatten för att få rätt nivåer. De flesta akvarister behöver dock inte tillföra detta extra i växtakvariet. Förvriden nytillväxt är ett säkert tecken på kalciumbrist, medan magnesiumbrist visar liknande symptom som järnbrist. Bladen blir klorotiska och får ett gulaktigt utseende med mörkare nerver. Ofta visar sig dessa symptom tillsammans.

Andra mikronäringsämnen

Andra mikronäringsämnen värda att notera är bor, mangan, molybden och zink. Dessa ämnen tillförs vanligen via en "allt-i-ett"-gödselflaska. Även om de doseras i små mängder är dessa mikronäringsämnen fortfarande avgörande för växternas överlevnad och den allmänna näringstillförseln till akvarieväxter.

Hur doserar man mikro- och makronäringsämnen?

Det finns flera olika sätt att tillföra gödning till växtakvarier. En balanserad allmän gödningsprodukt är ett idealiskt alternativ för nybörjare i akvariehobbyn, eftersom man slipper räkna ut proportionerna för specifika näringsämnen. När du fått mer erfarenhet kan du börja tillföra makro- och mikronäringsämnen separat i flytande form. Att använda dessa flytande gödningsmedel gör det lättare att kontrollera tillväxten hos mer krävande arter. De flytande gödningsmedlen gör det också möjligt att odla växter med bruna och röda nyanser. För att få full färgprakt kan sådana växter behöva större mängder näring eller en reglerad tillgång till enskilda näringsämnen.

Gödning med koldioxid

Gödning med koldioxid rekommenderas särskilt i akvarier med starkt ljus, även om det också är fördelaktigt att använda i lågt upplysta akvarier. Varför? Alla växter behöver koldioxid för att kunna utföra fotosyntes. I akvarier med starkt ljus stimuleras växterna mer att ta upp CO2 från vattnet. Det finns många växter som till och med anses omöjliga att odla i växtakvarier utan CO2-tillförsel, till exempel eriocaulon cinereum. I naturen förekommer CO2 vanligtvis i vatten i stora mängder från underjordiska avlagringar av denna gas samt från nedbrytning av olika organiska föreningar. Läs den här artikeln för mer information. I akvarier finns det inte lika mycket CO2, så gödning med detta ämne är mycket användbart för växternas tillväxt. CO2 är också mycket fördelaktigt för långsamväxande växter eftersom det stimulerar dem att växa snabbare. Dessutom påverkar denna växtgödning både växternas hälsa och färgprakt mycket positivt. Om du inte har provat CO2 än, ta en titt på vår utförliga artikel om hur man sätter upp ett CO2-berikat akvarium . Vi är säkra på att du kommer att se tydliga skillnader i dina växters utseende efter att ha satt upp ett sådant akvarium.

Sammanfattning

Det är viktigt att komma ihåg att överdosering av näringsämnen är precis lika skadligt som näringsbrist. Det här är inte ett sådant fall där uttrycket "mindre är mer" gäller. Läs instruktionerna på etiketten. Observera växterna dagligen. Lär känna dina växters skötselbehov och ge inte mer näring än nödvändigt, annars kommer dina vattenväxter att fara illa. Vi hoppas verkligen att du med hjälp av den här artikeln nu vet hur du ska hantera näringsbrist i framtiden!