Skalare - legenden om hemmaakvariet

Skalaren (Pterophyllum scalare), även känd som sötvattensskalare, är en av de mest uttrycksfulla och värdiga arterna som hålls i hobbyakvarier. Den blev populär tack vare sin ovanliga kroppsbyggnad - kroppen är smal och hög och påminner om en skiva. I naturen kan de röra sig i tätt bevuxna vattendrag och snabbt fly från rovdjur. Men hur trivs skalare i hemmaakvarier?

Förekomst
Den förekommer i grupper i Amazonflodens övre och mellersta lopp samt i dess bifloder. Den kan även påträffas i Orinocoflodens avrinningsområde (Venezuela) och i Essequibofloden i Guyana.

I sin naturliga miljö lever den bland rötter och växter. Dess naturligt kraftigt tillplattade form gör det lättare för den att röra sig mellan växtligheten och gör det möjligt för den att gömma sig.

Kännetecken

Skalaren är en av de mest älskade medlemmarna i ciklidfamiljen. I akvariebutiker kan man numera hitta flera arter av släktet Pterophyllum, det vill säga altum-skalaren, droppskalaren samt sötvattensskalaren. Manacapuru är också mycket populär bland vilda varianter. Både vilda och avlade former finns till försäljning. Utbudet är stort - det handlar främst om kroppens färg (vit, svart, röd, grön, blå, silverfärgad-svart koi). Skalare når i genomsnitt 15 cm i längd och 22 cm i höjd. Förutom den smala, höga kroppen och den intressanta färgteckningen är deras fördel de effektfulla fenorna (särskilt rygg- och analfenan). Könet är ganska svårt att skilja, eftersom skalaren uppvisar liten sexuell dimorfism. Den huvudsakliga skillnaden är formen på könsvårtan som syns under leken. Hos honan är den lång och trubbig i änden, hos hanen är den kort och spetsig.

Akvarium

Akvariet för 5-6 skalare bör vara minst 120-150 cm långt och 50 cm högt. Skalaren är en "värmekär" fisk - den optimala vattentemperaturen ligger mellan 24-30 ° C. Rätt pH-värde är 6-7,4 och hårdheten är 0-15 ° n. Mest lämplig för skalare är en sandbotten med tillägg av löv, dekorerad med rötter och grenar. Skalare gräver ofta i bottensubstratet och kan sätta i halsen på små stenar (vid grussubstrat). Fiskarna skadar sällan växter (om de inte är dåligt rotade), så växtligheten kan vara tät. Det är värt att plantera den bakre delen av akvariet med höga arter som skapar bakgrunden. Skalarna kommer att simma mellan grönskan. Skalare tycker om viss skuggning av akvariet och gott om gömställen. Filtreringen bör vara kraftig (den optimala sammansättningen av utrustningen är en effektiv pump och ett filter med flera filterpatroner). Vattnet bör bytas i genomsnitt varannan vecka (20-30%). Vid en drastisk förändring av förhållandena eller under generellt dåliga förhållanden kan skalarsjukdomar som flexibakterios, mykobakterios eller nekros uppträda.
En av de vanligaste frågorna i djuraffärer om denna art är: Vilka fiskar kan skalare hållas tillsammans med? Skalare är revirhävdande akvariefiskar och kan visa aggression mot mindre fiskar samt individer med långa fenor. Som regel klarar snabba fiskar (t.ex. zebrafisk, siamesisk algätare) av skalarens "intresse". Skalare har inget emot bottenlevande fiskar som t.ex. antennmal. Mycket beror också på akvariets storlek - i för små akvarier blir skalare nervösa och deras offer har begränsat utrymme att fly. Den är en av de mest intelligenta akvariefiskarna, vilket tyvärr kan gå hand i hand med illvilja.

Utfodring
Skalaren är glupsk och allätande. Den ratar inte universalfoder, vare sig flytande eller sådant som snabbt sjunker till botten. Den föredrar dock köttfoder - levande, fryst eller torkat. Det är värt att ge dem blodmask, mygglarver, cyklops och vattenloppor. Tyvärr kan de även äta yngel från andra fiskar.

Avel

Skalare är monogama och bildar starka par. I det här fallet kan uppfödaren inte para ihop paret själv, djuren måste para sig med varandra på egen hand. För att öka chansen till avkomma bör skalare hållas vid högre temperatur (upp till 32 ° C), vattnets hårdhet bör sänkas och levande foder ges. Fiskarna bör ha gott om gömställen. De kommer att försvara sitt revir häftigt, särskilt i mindre akvarier. Leken tar 1-2 timmar. Honan fäster äggen på glaset, växterna, stenarna eller inredningen med hjälp av ett läggrör. Hanen följer honan och befruktar äggen. Skalare skyddar äggen genom att skrämma bort andra fiskar. De fläktar sina fenor på ett karakteristiskt sätt och tillför på så sätt mer syre. Skalarnas rom är inte helt säker. Det kan hända att en av föräldrarna (särskilt de mindre erfarna) äter upp den. Äggen måste skyddas från starkt ljus. Man kan även hälla lite av preparatet i vattnet för att förhindra mögel på rommen. Kläckningen tar 2-4 dagar. Ynglen lever av gulesäcken de första dagarna. Skalaryngeln börjar simma runt i akvariet efter en vecka. Under den första månaden är det bäst att ge dem mikrofoder, t.ex. i pulverform. Artemia spelar en stor roll i kosten. Skalaren blir könsmogen efter 7-10 månader.